För några dagar sedan när jag red Gentle i skogen så anade jag en markering på vänster framben. Det värmde ur och kändes inte mer sedan. I tisdags hade jag och Petra tänkt lasta henne och åka till ridhuset, men när jag sprang med henne innan för att kolla så var hon tydligt halt. Vi gjorde då böjprov och jag tyckte att hon reagerade lite när jag böjde lågt vänster fram. Egentligen var reaktionen lite för svag med tanke på att hon var så pass tydligt halt då, men jag ville vara på säkra sidan. Så jag bedövade kotleden, men det släckte inte hältan. Då la jag en ordinär bedövning, så att allt nedanför kotleden blir bedövat och då blev hon ohalt. Hon hade värme i hoven, men ingen förstärkt digitalpuls.

Eftersom det här är precis samma hälta som hon har haft tidigare för några månader sedan, men som gick över när vi skodde henne med sulor så kände jag att det var dags att kolla upp henne ordentligt. Så jag fick tid idag på hästkliniken i Boden. När jag berättat för veterinären anamnesen så sa hon glatt att jag redan gjort halva jobbet åt henne och att vi direkt kunde gå på röntgen. Men först visade jag upp henne i skritt och trav på löpargången, så att hon fick se hur halt hon var. Hon bedömde hältan till två grader. Hon tyckte också att hon var varm i hoven framför allt på insidan.

Jag hade varit lite nervös innan för hur Gentle skulle uppföra sig där eftersom hon är så rädd för allting, men vilken pärla hon var. Hon skötte sig helt exemplariskt! Även om hon var lite förskräckt, t ex när hoven skulle tvättas och packas med tvål för att få bra bilder, så spände hon upp halsen och blåste lite, men stod ändå prick stilla och lyfte hoven så snällt.

Efter att många röntgenbilder var tagna så visade det sig att det faktiskt är en liten hovböld som har spökat under så lång tid. Det ligger en liten böld högt upp i hovväggen i trakten på insidan av hoven, ca 1 cm lång och 1-2 mm bred. I övrigt såg allting väldigt bra ut på bilderna, vilket förstås var en stor lättnad. Bölden var för högt upp för att gå att verka fram, så hon fick ett våtvärmande hovomslag. Nu ska hon ha hovbandage i fem dagar och sedan skos med sulor och börja ridas igen. Om hon då fortfarande är halt så ska jag börja om med hovbandage igen. Det är inte säkert att bölden kommer att öppna sig eftersom den är så liten, utan det kan bli så att den ska krympa ihop mer och mer istället vilket förstås kan ta tid, men jag känner ändå en stor lättnad att det inte var något mer allvarligt som kan påverka hennes hållbarhet i framtiden. Och jag är så stolt över hur duktig hon var idag. 20068111_1409750819103139_1238006900_n20046087_1409750842436470_844528579_n

Annonser