Gentle som var så silkesmjuk när jag red i skogen i förrgår var desto mer spänd idag. Hon tycktes se tomtar och troll överallt och för första gången så bockade hon nästan när jag red. Det var när jag fattade galopp som hon katapultade iväg och inte verkade veta vad hon skulle göra av all energi så hon började liksom studsa uppåt istället. Till slut blev det så okontrollerbart så jag var tvungen att bryta av till trav. Men efter en stund kunde jag fatta galopp igen och då galopperade hon normalt och jag kunde till och med länga ut tygeln och lägga henne lite lägre i formen och hon behöll ett bra tempo och blev så rund och fin i sina språng.

På hemvägen försökte jag få henne lite mer lösgjord genom att varva babytrav, där hon fick vänta på mig och trava korta steg, med lite större trav där jag försökte rida henne lite lägre i formen. Från att ha varit väldigt spänd och lite stum i munnen så började hon suga på bettet och svinga med ryggen så jag fick avsluta med en riktigt bra känsla.

Eftersom det var längesen jag bloggade så lägger jag in en film på Gentle från träningen i december. Utvecklingen med henne går lite långsamt. Det känns som om hon behöver mycket tid på sig för att mogna både mentalt och fysiskt. Men den tiden ska hon få, jag ska inte skynda. Hon har redan gett mig många små guldkorn som gör att jag fått en föraning om vilka goda kvaliteter vi kan vänta oss i framtiden. Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. 🙂

Annonser