Jag hann aldrig blogga igår, då jag skulle skynda mig iväg till Umeå efter ridningen för tredje gången på åtta dagar, den här gången till ett julbord i Skeppsvik med läkemedelsinformation. Gentle fortsatte sin uppåtkurva och kändes så fin, men med Woody fick jag lite problem. Vi skulle jobba med sicksacken i galopp som den ska vara i Int IB och det ville sig inte. Jag tror att han fick lite prestationsångest och jag insåg att jag inte riktigt vet hur jag ska göra för att lösa våra problem, att han vill rusa iväg efter bytet och inte forma sig runt innerskänkeln. Så där och då tog jag beslutet att stryka oss från Pay and Ride på lördag. Jag visste ju redan att byten i varje är skört och bara fungerar ibland, liksom piaff. Men när det nu också kändes så svårt med galoppslutorna så vill jag inte stressa fram något som inte blir bra. Jag har ju aldrig fått chansen att träna dem för Marc eftersom vi bara varit i 40-metersmanege, så jag måste få hjälp med att veta hur jag ska rida. Det får ta den tid det tar, jag vill inte riskera att Woody får mer prestationsångest när jag inte gör rätt.

Men om Gentle var fin igår så var hon magisk idag. Hon gjorde i princip allting rätt och bjöd på en helt ljuvlig ridkänsla. Jag satt ner lite mer i trav, bland annat när jag gjorde skänkelvikningar. Ibland kunde hon krypa upp en aning i formen av att jag satt ner, men hon fortsatte suga så fint på bettet och jag behövde bara trycka med vaderna och krama med tygeln lite så hittade hon tillbaka till den där runda, eftergivna formen som hon trivs så bra i. I galoppen var hon ännu bättre än igår, rundare, mer vikt på bakbenen och jag kunde till och med öka sprången lite på långsidan och hon var kvar, bärig och rund utan att falla isär. Och i sista traven så hade hon mer bakben än någonsin tidigare, så mycket tryck bakifrån och ändå så lyhörd för sätet och halvhalter så jag bara satt och njöt.

Woody kändes bättre idag än igår och jag tog mig verkligen tid till mycket skrittarbete och försökte hela tiden att rannsaka min ridning. Jag gjorde galoppslutor efter spåret istället för att hitta böjningen, sedan gick jag över till seriebyten. Fyror, treor och tvåor var klockrena direkt, men när vi skulle försöka med ettorna blev det svårare. Jag tror att jag överpeppade honom när jag skulle hitta den kvickare galoppen och så gav han sig iväg lite istället och väntade inte in mig, så efter några misslyckade försök gjorde vi sex stycken efter spåret istället, så att han inte skulle börja ladda på diagonalen. Suck! Jag behöver rida för Marc igen! Det här blir för långt uppehåll att klara av allt själv! Suck igen!

Men vi avslutade med att bara trava runt innanför fyrkantspåret, lägga några volter, hitta takten, göra traven lite kvickare, lite kortare steg och lägga in passage några gånger och då var han bara underbar han också. Så otroligt lyhörd för minsta vikthjälp, minsta lilla dutt med skänkeln, men ändå så taktfast, stadig, rund i formen och lätt att sitta på. Vi bara flöt runt och hade också kunnat fortsätta hur länge som helst.IMG_1178 (2)

Annonser