Idag red jag efter slingan runt ridskolehästarnas hage. Underbart mjukt underlag och alldeles, alldeles underbar häst! Det enda som störde var bremsar som attackerade oss så fort vi saktade av till skritt.

Jag började med att värma upp i lätt sits i trav och galopp i friskt tempo och bara njöt av hur elastisk och energisk och glad Woody var. Sedan red jag mycket tempoväxlingar i galopp och minskade ända ned till piruettgalopp. Woody kändes superelastisk och satte sig och kom upp med sprången och framdelen så jag fick verkligen en underbar känsla. Jag växlade så några gånger och när jag var klar med det fick han sträcka ut i galopp i ganska högt tempo. Det gillade han skarpt. 

Sedan satt jag ned i trav och samlade till en passage. Öronen pressade framåt, taktfast, jämn bak och höga knälyft fram. Red fram i trav, svarade klockrent. Växlade så några gånger och sedan skrittpaus igen. Till sist tog jag tyglarna, uppmanade till lite piaff, Woody, som blivit ganska svettig i solvärmen, var lite irriterad på bremsen då och småhoppade och skakade på huvudet. Jag trodde att han kanske inte gillade tanken på piaff, men låtsades som ingenting utan började om från skritt, uppmanade till piaff, och han bara klev in under sig och började trampa taktfast med öronen pressade framåt och helt avslappnad och tillfreds. Vi förflyttade oss ganska mycket framåt, men han hade otroligt mycket vikt på bakbenen och lyfte så fint och taktfast fram. Vilken känsla! Vilken elasticitet i kroppen! Vilken styrka! Kan det här vara min häst? 

Marc sa efter att han ridit Woody att han trodde att Woody skulle kunna göra riktigt fin piaff, att han kunde sätta sig mer än han trott tidigare. Och det vet jag verkligen nu att han kan göra. Vi kan fortfarande inte alls få till det så här bra på en ridbana, men jag tänker att om jag och Woody tränar i skogen och på slingan där det går så bra så kanske vi kan göra det på bana också sedan. IMG_0598

Annonser